det ligger en fisk på isen..

.. Och jag är kär.

Fast det kanske var att ta i, jag är snarare oemotståndligt förtjust i regissören ifrån gårdagens nattfilm.

Tillbaka till fisken, på min väg mellan en viss kyrka och en annan kyrka löper det ett vattendrag. Detta vattendrag är som all flytande vätska på vinterhalvåret stelnat, fryst, ogenomträngligt.. Men trots alla okunskaper jag har om vatten i stads miljö så vet jag att fiskar inte lever ovanför vattenytan, särskilt inte när vattenytan är fryst. Detta gör fisken jag begrundat ett antal gånger de senaste veckorna. Fisken som begrundades senast idag har kortats ned något, antar att en fågel kalasat på det två meter långa vidundret, men hur tog sig fisken dit?
Har vidundret simmat upp och lagts sig för att njuta av vårsolen och glömt bort bort för en stund att fiskar inte andas luft? Har någon varit på promenad med en fisk och sedan tagit ett dramatiskt beslut att dumpa vännen över brokanten? Har någon pimplat och fått en chock så att fångsten aldrig togs med hem? Eller har kyrkan vid vattnet en morbid humor i sin nya reklam?

svar sökes

god natt.

mycket tidig fredagsmorgon

Är jag lite överstimulerad av VM`s berikade liv på dataskärmen eller är det så att datorn kan konspirera mot mig när klockan slår allt för mycket ännu en natt?

Tror att jag har börjat se i syne, eller blivit smått tokig - vad det är för skillnad och om det spelar någon roll är ännu oklart. Jag lovar dock att höra av mig innan jag adopterar stans alla katter för att klistra upp dem på väggen med mitt Karlssons klister.



"Allt sker till det bästa i den sämsta av världar."
René Sully-Prudhomme


Antar att det blir kvällens visdom, godmorgon mina barn!

del ett

En gång i begynnelsen, då den här bloggen bara fanns i tankarna på en god vän vid namn F så var planen att det skulle finnas bilder, bilder, bilder och kanske lite text då och då.. Vilket jag ganska så tydligt missat någon stans längs vägen. Men än finns det tid för förändring!

om man blundar så finns man inte.. eller gör man?


























del två

Eller är det så att man finns lite mer?

























del tre

Varför skulle man annars blunda när man pussas?






















ingen klatschig titel..

Jag har tröttnat lite, det verkar även de som en gång frenetiskt läste innehållet på denna sida gjort. Jag har tröttnat på att alltid vara den som blir mest ledsen, den som krampaktigt håller fast och som barnsligt vevar med armarna i luften för att få svar på alla frågor.

Enligt 1177 finns det en viss mängd tårar att spilla över någon och så är nog fallet, de är ju ändå doktorer och andra legitimerade fanatiker som svarar på livets alla frågor och besvär.
Att vara ledsen måste vara något av det mest banala och självklara i livet men trots det gör det lik förbannat ont varje gång.

Nu känns det mest ganska tomt. Har inte några direkta planer för det närmaste 62 åren, om jag nu blir 82 som den genomsnittliga kvinnan. Om det är någon som har en oförbrukad dröm som borde bli uppfylld så är jag tillgänglig för hypotes tester.

Men tills dess att jag får ett drömskt förslag om resor till månen med en luftballong eller cykelresor genom de sju världshaven så ska jag se om det är möjligt att bli av med några av mina mer eller mindre irriterade vanor. Förhoppningsvis leder detta till att jag får någon sorts tidsfördriv medan snön smälter bort och ersätts av flera månaders ständig snuva.

om förhoppningsvis ett halvt år bör jag ha slutat med följande
- separera två ledytor ifrån varandra under tvång med ett knakande ljud
- min nyupptäckta fascination för inre kontraktionsbar vävnad och utskott fyllda av benmärg
- rädslas för det oundvikliga skede som infinner sig efter det att ljuset har slocknat i min närhet
- beteendet som jag utsätter min kropp för i detta nu, att vila ögonen under en självbetald film eller ta en tupplur under släktsammankomster ska vara något som jag kan sucka högt över att andra gör inte tvärt om.
- söndertrasandet av elastisk vävnad, död vävnad och annan tillgänglig väv. Fransar tillhör det förflutna och detta gäller även attackhångel i näshålor. Av doktorn får man rådet att inte stoppa något i näsan och detta gäller allt, även tungor ifrån främmande folk.
- min oförmåga att avsluta sådant jag påbörjat

men kanske viktigast - mitt ältande och gnäll, även om dessa egenskaper nog till stor del gör mig till den jag är.

god natt


RSS 2.0