kungsgatansbarn

Helgen i norr är avslutad, 16 timmar på en buss är avklarat och jag har aldrig varit så sugen på glass. När resan var inne på sin sjätte timma trodde jag att jag skulle bli smått galen, internet slutade fungera - mina grannar runt ikring hade alla varsin uppkopplad telefon. Själv har jag en där jag inte kan se vilka sms jag skickat, vilket kan bli aningens pinsamt när man druckit lite för mycket och inte har alkolås på telefonen.





Har i helgen insett att jag inte riktigt kan ta hand om mig själv, inte i en främmande stad och inte där klubbarna mot droger har konstiga gäster med mystiska pulver. Tur att man har vänner som slår på lyktstolpar och väntar i timmar för att hämta ut mig..



Jag har även insett att sol i Uppsala är härligt men att korridorer inte är så charmiga som de ser ut, filmjölk i all ära men inte på min kofta. Dessutom finns det tydligen anledningar till varför man inte ses på tre år. Att den som blivit svikt har ärr är för mig naturligt men att den som svek har djupare ärr och svårare att tas sig över historien var något nytt för mig.  Kanske är det så att man inte kan vara vän med ett x. Men jag hoppas att jag har fel.



imorgon ska jag upp vid 5.35 - verkligheten är tillbaka

tre timmar och fjorton minuter in på en åtta timmars resa.. Har en känsla av att jag kommer att se solen gå upp och ned på den här resan. Fast det är molnigt så jag kommer troligtvis inte se någon skillnad.

Hela jag har en aura av grillad plastpåse och min packning ser ensam och ynklig ut vid min enorma fotölj, med  *trumvirvel* fotstöd - eller fotpall kanske det kallas när den är  stoppad och skinnklädd. Jag har hittat himmelriket i en stol.

Staden jag lämnat för helgen med enhörningar, rymdstationer, musikkris och känslan av att vara tolv år stämplat i pannan försvann på vägen till Borås. Synda att inte de kyliga smsen stannat kvar i stan där våren finns på morgonen men inte på kvällen. Nu Jönköping - tio minuters paus och fem satc avsnitt senare är jag uttråkad och mina hörlurar är trasiga. Vad hade jag gjort utan internet? Antar att jag först nu förstått och accepterat att jag är en slav under det stora spindelnätet. Varför gick jag inte teknik på gymnasiet, eller universitetet kanske det heter när man är gammal nog för val, system, uteliv och banklån. Antar att jag inte lär mig fixa hörlurar, eller skor för den delen om jag hamnar i Vadstena. Får bygga min egen garderob, laga mina skor och köpa ett storpack hörlurar innan löven faller av träden och jag tar mitt liv till en annan del av landet falukorv.

En helg i Uppsala, med 16 timmars bussresa, en vän som fyller år och reklamen på motorvägen mobbar mig. Jag hatar att vara student. Om jag hade fått bestämma hade jag spolat fram tills dagen mitt 70åriga jag sitter i min takvåning i Paris, dricker vin på balkongen och ser ut över mitt imperium.

Nu är första säsongen slut och mitt taggande humör ligger någon stans under botten nivån, en liten fågel viskade i mitt öra att man inte taggar till för ens vid fem, då jag troligtvis sover med huvudet på min stolgrannes axel. - Jag är tydligen inte så bra på att peppa mig själv under åtta timmar, att projicera taggandet till någon annan går desto bättre.

mode jag sa och mode ni får
- tro bara inte att jag gått och blivit modebloggare, jag gör bara en fd. wessner. -

















någon dag går nog min min nacke av









att leka modebloggare var på tok för roligt och tidsfördrivande så det händer inte på länge igen..

Jag är inget nattdjur, inte heller något ensamt djur - det har dagen som varit avslöjat. Egentligen har nog hela helgen gjort samma avslöjande. Jag är nog inte så bra på att ta hand om mig själv, själv.

Men vad gör det när man får en påse potatis och en fritös i 20års presents, vem har sagt att frukost måste vara nyttigt? Och vem har sagt att frukost måste ätas på morgonen?

Blev i dag, tre dagar innan sista ansökningsdagen klar med tjugo ansökningar.. Bara några arbetsprover kvar att göra tills på fredag. Men någonstans i allt hopp om framtiden så ska funktionell anatomi finna sin väg in i huvudet på mig. Får väl bli en om, om, omtenta att göra till sommaren, suck!

Nu när fb är fyllt av ett liv som student där allt handlar om plugg, sittningar, gasquen och overaller så får väl bloggen stå som motpol med tankar och, och, och mode? Jo jag lurade garageförsäljningen på magasinsgatan i helgen, eller lurade och lurade det var ju de som sa att jag fick fylla en påse till brädden för 200 kronor, att min påse sen blev värd 3300 är inte mitt fel, eller det kanske är mitt samvetes fel, påsen blev trots allt full.

Nä nu blir det en kopp kanelbulle och nothing else matters


lite arbetsprover - i princip de ända bilderna som finns i dator för tillfället















i morgon får jag väl uppdatera med de fyndade fynden - ylva persson goes model för en dag (inget att missa)