kungsgatansbarn

.. i två timmar och nitton minuter. Men med god inställning och en välkänd morbror till hertig så går jag på piratens en fjärde gång. 

Nu har tjugo skolor blivit fem, och burträsk är inte en av dem. Trots att jag ännu inte fått antagningsbeskedet. Skolorna som nu får bevisa vad de går för är Väddö - som jag besökte i veckan, Åsa (Sköldinge) - som jag tänkt besöka, Mora - ligger lite långt bort men tenderar till att vara den mest seriösa, Löftadalen (Åsa) - fint vid havet men lite för nära hem och Värnamo vars ända nackdel är en påtvingad praktik.

Har tillbringat kvällen framför hemsidorna för att läsa mig fram till en åsikt, men när internet kör en jämn kapplöpning med en snigel så blir allt en sörja av dödshot och meningslöst fräsande över blinkande knappar och ouppdaterade sidor. Varför kan inte datorn fungera när jag behöver den? Eller varför kan inte folkhögskolor ha enkla strukturerade hemsidor? Och vad är det som skrämmer dem från att ta bilder på omgivningen? Kan det vara så att jag blivit intresserad av skolor som gjorts i papier mache? Som likt Kalle viker ut sin omgivning för att sudda ut det stinkande sopberget till granne.. Ska valet in för framtiden göras som grisen i säcken eller måste man för att säkert veta resa runt i landet falukorv? I så fall är två avklarade och tre återstår..



snö, midnattssol och skidåkning eller chans till vår med värme? Fast så stor skillnad blir det nog inte.. Snarare en fråga om hur många timmar jag är villig att sitta på en buss..